Eat study love
Bom dia!
Det börjar kännas en aning frustrerande över att tiden här går så otroligt fort! Två veckor har passerat och vi fasar redan inför att resterande 6 veckor ska gå lika fort. Bra tecken på att vi stormtrivs i Brasilien, muito amor!
Ja var ska man börja?
I de tidigare inläggen har vi nämnt lite om Ville de France, en vårdcentral som ligger utanför stan. På vårdcentralen följde vi Nedy och studenterna från PET-Health och observerade hur de arbetade med patienterna. I fredags fick vi komma ut till familjerna som bodde runtomkring och följa hur en community agent och andra professioner jobbar i ett så kallad mobilt team. Community agenten fungerar som en länk mellan familjerna och vårdcentralen. Deras uppdrag är att träffa patienterna/familjerna i deras hem, prata och samla in information (ex hälsotillstånd och vilka behov de har), rådger dem om vilka professioner de bör träffa, varpå de ger all information till vårdcentralen. Anledningen till insamling av data är för att varje "units" dvs vårdcentral ska kunna fördela resurserna rätt och skapa aktiviteter som fler kan ta nytta av och uppskattar!
På hembesöken blev vi så otroligt bortskämda med kopiösa mängder av fika! Under det första hembesöket fick vi fika bestående av riscouscous med hemkärnat smör (som smakar som karamell!). För gott för att va sant!
Nedy och community agent hemma hos en av familjerna.
Ännu en trevlig fika i ett av de andra hushållen!
Besöken hos familjerna var så otroligt spännande! Att få se hur människors hus/inredning ser ut, vilka de bor med och kommunikationen mellan vårdgivarna och familjerna var ett av de bästa vi har sett hittills, helt klart! Familjerna var otroligt vänliga, bjöd på god fika och tyckte att det var så roligt att få träffa oss "exotiska" svenskar och resten av teamet. Så himla mycket kärlek!!! Som framtida vårdgivare var det annorlunda att få se hur kommunikationen fungerade. Här i Brasilien är det väldigt "ledigt", man pratar med patienterna som om de vore deras bekanta. Community agent känner alla familjerna som hon/han har hand om och bor i samma område som de gör och de kan prata allt från vårdrelaterat till skvaller, vilket är väldigt fascinerande för två stela, "kalla svenskor" haha! Dessa besöken som vi hängde med på handlade om prevention mot oral cancer där studenten (som i detta fall var en sjuksköterska student!) och tandläkarhandledaren berättade för familjerna om hur de ska göra för att uppmärksamma olika detaljer i munnen och hur de ska undersöka sig själva m.m, allt för att försöka upptäcka tidiga former av cancer så tidigt som möjligt! Ett av besöken fick vi träffa en fantastiskt gullig och äldre kvinna i 60-årsåldern, ensamstående, studerande och är frekvent ute och tränar i en närliggande park. Extremt inspirerande kvinna, all creds till henne!
En form av sockerkaka och vaniljsås som vi blev bjudna på!
Utanför ett av hembesöken, community agent och sjuksköterskestudenten
Våra besök på Ville de France avslutades med att Nedy påminde oss att göra vår hemläxa, vilket var att testa tre typiska brasilianska rätter. Bästa läxan någonsin haha!!
Därefter på eftermiddagen fick vi hänga med tandläkarstudenten Tulio som har varit med oss en hel del sedan vi kom till brasilien och se hur hans arbetsdag kunde se ut. Tulio är en av studenterna från internationella kommittén, är doktorand och forskar inom ekonomisk utvärdering för olika mätmetoder! Det coola med honom är att han är den allra första med att forska inom detta området i Brasilien - och är bara 25 år gammal!! Vilken prestige! Vi hängde med honom hela eftermiddag där vi fick träffa patienter som ingick i studien och var på deras 2 års återkontroll! Något som var väldigt intressant att se här på skolar var den analoga utrustningar! Med tanke på att vi endast använder digital utrustning i Malmö så var detta verkligen något helt nytt att se!! Rummet där man framkallar bilderna var ju tagna direkt från en skräckfilm och deras varningsskylt för röntgenstrålningar såg ut att varna för en kärnreaktor från Tjernobyl haha! När Tulio beskrev hur de arbetar efter varje bildtagning och hur lång tid det tar för att framkalla röntgenbilderna.... Ja man kan ju konstantera att vi är sjukt bortskämda och tar mycket för givet!!
Tulio putsar patientens protes med vaselin. Man lär sig nya tricks varje dag!
Denise assisterar för Tulio och har även ett litet projekt inom Tulios projekt
Mörkerrummet där de analoga bilderna framkallas!
Här studerar eleverna de analoga röntgenbilder genom att lägga dom mot ljusplattorna!
Inne på röntgenavdelningen förekom det stora varningsskyltar som varnade för röntgenstrålningen! Lite mer omfattande än vad vi är vana vid i Malmö!
Så på två veckor har vi lyckats kamma in många vuxenpoäng, reality-bitch-slaps och härliga minnen med bästa människor! Brasilien, you have my heart!!
Saudações de dois suecos loucos!
