Halvlata sommardagar
Vi är inne på fjärde veckan och det är nu tiden börjar sakta ner och Goiania är inte lika främmande som den var i början. Istället för panikkänslor av att tiden inte är på vår sida så lunkar vi oss igenom dagarna på en siesta-nivå. Studenterna och lärarna har fortfarande semester och vi jobbar på som bara den med vår uppsats. Lite måtta får det vara med roligheter...or not!



I helgen tog vår vän Luan oss till en "picknick"-fest på en park. Festen hade mer av en festivalkänsla, ungt folk med alternativa stilar, matstånd, högt musik och såklart bästa sällskapet! Vi är inte säkra på vad denna fest heter men det var första gången som den arrangerades i Goiania, vanligtvis är den i huvudstaden Brasilia. Väl på plats fick vi lära känna en riktigt skön snubbe som var en vän till Luan, Alex, som var grymt duktigt på att prata engelska(!) och han kunde så himla mycket om Sverige! Efter att ha varit här i nästan fyra veckor så blir man, komiskt nog, lite för överexalterad så fort nån vet vad och var Sverige är. Det ger en känsla av "Sverige" på något märkligt sätt haha! När Alex berättade att han bodde i de rikare områden så var vi ju tvungna att utforska hur detta området är! För att få er läsare till att förstå vår fascination för det är för att; I Brasilien existerar stora klasskillnader och kriminaliteten är väldigt hög. Lösningen som de rika har är att skapa kvarterer med höga murar runtom och de har övervakning över hela området. Man kan endast komma in till deras område om man är inbjuden. Här betalar man för säkerheten. När Alex frågade om vi samt Luan och en till av hans kompisar ville se en av dessa områdena så såklart tackade vi ja till det just för att kunna se kontrasterna (vi åkte allihopa tillsammans så no worries!). Kortfattat kan man säga att det kändes som att vara i en fin förortskvarter från USA, typiskt från filmer a la "Stepford Wifes", där husen är väldigt fina, vägarna är hela, det är rent på gatorna osv. Här kan man vistas ute på kvällarna utan att oroa sig och de har allt inne i området såsom matbutiker och andra nödvändigheter. Stora kontraster som sagt.
Efter att ha "cruisat" runt i de fina områdena så åkte vi hem till några av deras vänner och hade en riktigt trevlig kväll med massa snack och gudomlig god pizza! Ah...vad vore livet utan god mat?
I veckan hålls en stor nationell hälsokongress som heter ABRASCO där flera av landets forskare, myndigheter och organisationer samlas för att prata om hur hälsan ser ut hos befolkningen och skapa nya hälsoriktlinjer för hela Brasilien. Denna konferens anordnas var tredje år och återigen är turen på vår sida! Vi ska få gå på konferensen! Visserligen är allt på portugisiska men vi håller hoppet uppe med att det kanske finns broschyrer eller andra typer av material på engelska samt att vi får mingla runt med doktorander, professorer och andra som förhoppningsvis kan engelska. I samband med den här kongressen så kom två colombianska tandläkarstudenter och en av deras lärare till universitetet här i Goiania. Tillsammans med dom fick vi alla en guidad tur till två olika vårdenheter i Goiania, en av dem var Ville de France (som vi vid det här laget kan utantill :) ) och den andra var en specialistklinik dit de flesta patienter (som blivit remitterade från basic units!) får sina mer "avancerade" behandlingar. Som tidigare nämnt så utför vårdcentralerna, eller också kallad units, endast enkla/basala behandlingar ex fyllningsterapi, extraktion och periodontal behandling. Andra fall såsom ortodontisk, endodontisk och med flera utförs av specialister på andra kliniker. För varje dag som går så börjar man förstå hur den brasilianska hälsosystemet fungerar. Ett system som har sina brister men med tanken på att systemet täcker över 190 miljoner människor...då är man glad att den existerar överhuvudtaget!!

De colombianska studenterna, deras mentor samt mannen som höll i rundvisningen!
Vi väljer att avsluta detta inlägg med att lägga upp en bild på en restaurang/kafe som har tagit vetenskapliga termer på en helt annan nivå...
